Inför sommaren och stundade eventuella värmeböljor har SAAND tagit fram en rutin att använda inom verksamhetsområdena hemtjänst och personlig assistans.
Vad är en värmebölja
Värmebölja är en period av ovanligt varmt väder. Värmebölja definieras av SMHI som en period på minst fem dagar i sträck då dygnets högsta temperatur är minst 25 grader.
Höga temperaturer kan vara påfrestande för kroppen, särskilt för personer i riskgrupper. Att vistas länge i solen eller långvarig värme kan orsaka:
- vätskebrist
- uttorkning
- trötthet
- huvudvärk
- yrsel
- illamående
Information till allmänheten
SMHI går ut med information till allmänheten när höga temperaturer ger ökad risk för hälsoeffekter.
Riskgrupper i vård- och omsorg
Äldre personer är känsligare än yngre personer eftersom de har en sämre temperaturreglering och nedsatt förmåga att känna törst.
Personer som har kroniska sjukdomar är också en riskgrupp. Vissa läkemedel kan även ge allvarliga biverkningar vid högre temperaturer.
Riskbedömning och åtgärder vid varning om höga temperaturer
Det är verksamhetschefens ansvar att säkerställa att alla medarbetare har kunskap och kan tillämpa ”checklista vid höga temperaturer” som ska användas vid riskbedömning och åtgärder vid höga temperaturer.
Checklista vid höga temperaturer
Extrem värme är farlig för alla. Gå igenom nedanstående punkter hos varje person som har vård- och omsorg och planera för individuella åtgärder.
Inomhustemperatur och sval miljö
Kontrollera inomhustemperaturen under dygnet, dagligen. Risk för hälsoproblem ökar påtagligt om inomhustemperaturen når upp till 26 grader.
Förebyggande åtgärder:
- Se till att det finns en termometer i bostaden.
- Stäng fönster dagtid, dra ner persienner/markis.
- Vädra nattetid
- Vistas i det svalaste rummet
Svalkande åtgärder och minska fysisk aktivitet
När det är som varmast på dygnet är det lämpligt att undvika ansträngande fysisk aktivitet.
Förebyggande åtgärder:
- Duscha ofta, en kall dusch är mest effektiv
- En blöt handduk runt nacken
- Ha svala och lössittande kläder i naturmaterial (undvik syntetmaterial)
- Fläkt eller ökad ventilation
Ökat vätskeintag
Vid ökad värme är det viktigt att personer får mat och vätska oftare. Vänta inte på törstkänsla.
Förebyggande åtgärder:
Uppmuntra och erbjud vätska i små portioner, ofta (gärna en gång i halvtimmen).
Öka upp mellanmål och erbjud mat som innehåller mycket vätska: soppa, frukt, grönsaker, mjölk, yoghurt, m.m. Se bilagan ”Råd vid extra behov av vätska”.
Besluta i teamet om det finns behov av mat- och vätskeregistrering.
Hälsotillstånd
Var extra uppmärksam på hälsotillståndet. Kontakta sjuksköterska eller vårdcentral om en person uppvisar tecken att må dåligt att värmen.
Vanliga symptom är:
- Förhöjd kroppstemperatur, ökad puls och andningsfrekvens.
- Onormal trötthet
- Muntorrhet och minskade urinmängder kan vara tecken på vätskebrist
- Huvudvärk
- Yrsel
- Illamående, kräkningar
- Värmeutslag
- Värmeödem (vanligtvis svullna anklar)
Förebyggande åtgärder:
- Öka vätskeintag
- Sval miljö och minska ansträngande fysisk aktivitet vid hög värme
- Svalkande åtgärder
- Kännedom om riskmediciner
Läkemedel
Det finns läkemedel som kan medföra risker för personer vid hög värme. Sjuksköterskan kan behöva gå igenom läkemedelslistan och göra en inventering med läkare inför sommarperioden.[1] Tänk på att många läkemedel bör förvaras i kylskåp när temperaturen går upp till 25 grader
Exempel på riskläkemedel:
- Vätskedrivande läkemedel (Diuretika) Antihypertensiva, ACE-hämmare,
- Antikolinergika, Psykofarmaka
- NSAID
- Läkemedel med smal terapeutiskt bredd (t.ex. Litium, digoxin, medicin mot Epilepsi och Parkinson)
- Metfornin
Råd vid extra behov av vätska
Vatten är ett väsentligt näringsämne för många funktioner i kroppen. Vid helt uteblivet vätskeintag överlever man bara några dagar.
Det är därför särskilt viktigt att vara uppmärksamma på intaget av vätska genom mat och dryck under värmeböljor samt när personer drabbas av feber, influensa, matförgiftning, kräkningar diarré och calici-virus (vinterkräksjuka).
Äldre personer är i särskilt stor risk
Kroppens sammansättning förändras vid ökad ålder: andelen muskler minskar till förmån för en ökad andel fett och dessutom minskar mängden vatten i kroppen. Det gör att äldre personer är i särskilt stor risk för att bli dehydrerade (uttorkade). Vätskeförlust leder till rubbningar i kroppens balans av mineraler, vilket kan störa reglering av blodtryck men även andra funktioner där olika mineraler är involverade.
Någonting att dricka
Erbjud ofta något att dricka, gärna med innehåll av salt (natrium och kalium) och socker. En rätt blandad vätskeersättning gör att kroppen kan ta upp vätskan så effektivt som möjligt (genom oralt intag). Vätskeersättning kan köpas på apotek eller kan enkelt tillredas hemma. Även mineralvatten, sportdryck eller salttabletter kan vara bra alternativ. Undvik dock alltför söta drycker såsom saft och fruktsoppor som tas upp mindre effektivt av kroppen (och som också är sämre för tänderna).
Erbjud vätskan i små portioner, men ofta. Erbjud och påminn om att ta ett par klunkar varje halvtimme.
Vätskeersättning: Blanda 1 liter vatten, 2 msk strösocker, ½ tsk salt samt eventuellt 2 tsk koncentrerad juice eller pressad citron som smaksättning. Rör om tills allt löst sig. Använd hushållsmått när du mäter ingredienserna, så att proportionerna blir exakta. Tillredd ersättning ska förbrukas inom ett dygn.
Någonting att äta
Erbjud, förutom dryck, mat och mellanmål som innehåller mycket vätska: soppa, frukt, grönsaker, mjölk, yoghurt med mera.
Kontroll
Gör gärna en mat- och vätskeregistrering, för att utvärdera intaget av vätska från mat och dryck.
[1] http://www.skane.se/Upload/Webbplatser/Labmedicin/Verksamhetsomr%c3%a5den/AMM/Publikationer/Checklista%20v%c3%a4rmeb%c3%b6lja.pdf